Lund är en stad som växer och kommer att fortsätta att växa. I hela Lund finns det inget motsvarande naturområde som St Lars parken. En stor del av stadens befolkning använder parken som rekreationsområde. De nuvarande byggplanerna hotar detta värdefulla naturområde. Om det nu nödvändigtvis ska byggas i denna park så ska det göras på ett bra sätt. Bevarandet av vallen, med de vackra pilarna som är höga som 3-våningshus, är ett utmärkt sätt att rama in de nya husen – få dem att bli mindre dominanta – för kringströvande människor i St Lars Parken. De är ytterst effektiva för att hjälpa till att bevara parkkänslan. De ger dessutom en lummig och vacker utsikt både för redan boende och för kommande boende i det nya bostadsområdet. Det går inte nog att understryka deras värde.
Stress och utbrändhet är ett ökande och mycket kostsamt problem i dagens samhälle. Omfattande svenska såväl som internationella forskningsresultat visar på grönskans betydelse för människans välbefinnande. Som exempel nämns nedan ett urval (sammanställda i Å & M Ottosson (2006) ”Naturkraft”, Wahlström & Widstrand). Av 900 slumpvis utvalda svenskar svarade 80 % att det är nödvändigt för livskvaliteten att komma ut i skog och mark. 42 % svarade att det är absolut nödvändigt. I en annan undersökning svarade 94 % att de blir avspända och harmoniska när de vistas i naturen. Knappt tusen stadsbor i nio svenska städer gav det tydliga svaret att ju närmare ett grönområde man bodde, desto oftare besökte man det, samt att ju oftare man besökte ett grönområde desto mindre stressad kände man sig. En amerikansk forskare kom fram till att patienter på ett sjukhus med utsikt mot ett grönområde med stora träd tillfrisknade fortare och kunde lämna sjukhuset snabbare än patienter med utsikt mot en tegelvägg. Vad gäller interner på fängelser visar flera studier samstämmigt att fångar som bor i celler med utsikt över naturområden inte gör lika många sjukanmälningar och har färre stressrelaterade problem än fångar som har utsikt över murar, byggnader eller andra celler. Flera amerikanska och europeiska studier visar att utsikt över natur på arbetsplatsen är kopplad till lägre grad av stress och högre tillfredställelse med arbetet. Vidare visar en studie på flera hundra förskolebarn på förskolor i olika miljöer att barnen på de naturrika förskolorna hade bättre motorik i alla testmoment, samt betydligt bättre koncentrationsförmåga. De hade lättare att lyssna på och förstå instruktioner och visade mindre ofta prov på impulsivitet och farligt beteende.
Nämnda fakta ovan borde vara nog för att understryka vikten av att vi får ha kvar detta betydande naturinslag i vår park. Det skapar välbefinnande både för oss vuxna och våra barn. Vi har inte råd att inte vara rädda om den lilla natur som finns i Lund på den uppodlade lundaslätten. Detta understryks av innehållet i Lunds översiktsplan. Där pekas särskilt området längs Höje å ut som viktigt ur rekreationssynpunkt, samt även vikten av att öka trädridåer, pilevallar och spridningskorridorer för växter och djur! Klostergården har en hög befolkningstäthet jämfört med övriga stadsdelar i Lund och behövs som grönt strövområde. Se även Per Helanders förslag om en utvidgad stadspark.
I samrådsredogörelsen 2006-01-25 anges att ”några” av namnlistorna gäller bevarandet av pilevallen – dessa ”några” är 330 namn.
Ingegerd Ljungblom, boende på Klostergården
Pilevallen är för oss: