PM om Klostergården och dess antikvariska värden

Miljonprogrammets bebyggelse i Sverige har ofta varit föremål för en skarp kritik. Denna kritik började göra sig gällande redan då dessa uppfördes under 1960- och början av 70-talet. Under senare tid har emellertid en tydlig svängning i uppfattningen om kvaliteterna i dessa bostadsområden skönjts. Ur antikvariskt hänseende kan denna värderingsförändring kopplas till det så kallade ”Storstadsprojektet” som syftade till kunskapsuppbyggnad om Sveriges efterkrigsbebyggelse. Projektet drevs av Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelser och kommunala kulturmiljöinstitutioner med huvudsakligt fokus på storstadsregionerna, Malmö, Göteborg och Stockholm. Den antikvariska dokumentation och de forskningsresultat som kom fram inom ramarna för storstadsprojektet har dock vidare bäring även för miljöer i andra städer.

Klostergården är det bästa exemplet i Lunds kommun på det byggande som är förbundet med miljonprogrammet. Både till sin plan (utarbetad av Curt Strehlnert), med trafiksepareringen och byggnadernas karaktär visar området upp många av de basala karaktärsdragen för miljonprogrammet. Arkitekturen i Klostergården präglas av enhetlighet, man lyckades här undvika den monotona utformning som återfinns i många andra miljonprogramsområden i landet. Några av de arkitekter som var verksamma i arbetena för Klostergården hör till de mest namnkunniga i landet, Fritz Jaenecke, Sten Samuelson och Hans Westman. Jaenecke och Samuelson hade en omfattande produktion för miljonprogrammet bland annat i Malmö. Sett i relation till dessa, så är Klostergården deras kanske mest ambitiösa och lyckade projekt. Blandningen av bostadsenheter i form av lamell- och skivhus med höjder som varierar mellan tre och åtta våningar kan sägas vara typisk för miljonprogrammet i Sydsverige. Höghusens tegelklädsel kan också utifrån de iakttagelser som gjordes inom Storstadsprojektet sägas vara ett mer regionalt särdrag i denna moderna bebyggelse. I flera av miljonprogrammets bostadsområden spelade man medvetet mellan olika höjddimensioner och volymer. Klostergården är ett synnerligen bra exempel på hur detta, i de lyckade fallen, bidrog till en rumslig harmoni. Denna fulländas med centrumbildningen för tillhandahållande av en rik lokal service. Den är med sina envåningsbyggnader hållen i en lågmäld art för att leva upp till grannskapsidealen och dess demokratiska syftning i enlighet med dåtidens arkitekturideal. Helgeandskyrkan utgör blickfånget i centrumets platsbildning vilket också kan ses som typiskt för tiden.

Klostergården utgör genom sin lokalisering tydligt avgränsad stadsdel inom Lund. De topografiska förutsättningarna har även de starkt bidragit till Klostergårdens kvaliteter och höga attraktionskraft för att locka boende. Dessa kvaliteter har i många förstärkts av landskapsarkitekternas arbete i området (Robert Montan, Per Friberg och Sven Hermelin med flera). Parklandskapet följer upp och omfattar bostadsområdets halvcirkel, där mer skyddade gårdar och planteringar växlar med siktlinjer mot Höjeås dalgång och den öppna slätten.

Klostergården är sammanfattningsvis en av de mest intressanta kulturmiljöerna i Lund från efterkrigstiden. Den finns till exempel särskilt omnämnd i Arkitekturguide Skåne – 1900-talet (Byggförlaget). Klostergården finns visserligen inte beskriven i bevaringsprogrammet ”Lund utanför vallarna”. Orsaken till detta ligger inte i att området som sådant skulle vara ointressant ur byggnadshistoriskt hänseende, utan att det helt enkelt inte blivit föremål för detaljinventering. Lunds kommun valde ut Klostergården som ett av de tre områden som ingår i Länsstyrelsens publikation ”99 skånska kulturmiljöer”. Kulturmiljöerna i denna publikation valdes av kommunerna ut för deras särskilda representativitet och intresse. Klostergården finns även med som illustration i Länsstyrelsens ”Förslag till regionalt Kulturmiljöprogram för Skåne.

Klostergården har mycket höga byggnads- och socialhistoriska värden. Den speglar på ett belysande sätt de ideal och ambitioner som fanns i miljonprogrammet, ett av vårt lands absolut största bostadspolitiska projekt. De anmärkningsvärt höga kvaliteterna i området gör Klostergården intressant, inte endast ur ett lokalt perspektiv utan även ur ett mer rikstäckande sådant. Miljöerna är välhållna utan påfallande större förändringar och tillägg som kommit sedan anläggningstiden. Området är som det framstår idag ur många hänseenden komplett. Detta gör att eventuella tillägg, förändringar och bebyggelseförtätningar i området bör göras med största omsorg och hänsyn till befintliga värden. Speciellt de olika bebyggelseenheternas skalor bör visas särskild respekt. Om detta inte görs riskerar man att bygga bort avsevärda kvaliteter som bidrar till områdets attraktionsvärde.

Björn Magnusson Staaf

Stadsantikvarie