Klostergården i förändring.

Föreläsning 31 augusti 2008

Världen förändras och därmed Klostergården. Sydvästra Skåne befinner sig i snabb tillväxt.

Så var det också för femtio år sedan när Klostergården byggdes. De planerare och politiker som beslöt att bygga hade ett nydanande perspektiv på vad som borde göras. Man skulle undvika att Lund växte ut så att villaområden bredde ut sig över natur och jordbruksmark. I stället borde man bygga tätt och högt för att de boende skulle få nära till skola och service. Man skulle spara så mycket som möjligt av naturen och åkermarken i södra Lund. De boende i Klostergården skulle ha tillgång till ett parkområde mellan bostäderna och Klostergårdens centrum. De skulle också ha nära till naturområdena vid Höje å och Sankt Lars.

Lunds tillväxt ledde till att det nära naturområdet krympte. Klostergården byggdes ut och förtätsdes. På 80-talet byggdes området söder om Sunnanväg på mark som tidigare varit äng. Stadsdelen förtätades med byggnader mellan Östanväg och Stattenavägen, nya hus i hörnet Nordanväg – Östanväg, husen i Klostervallen och Akeliushusen längs Nordanväg. Vi blev fler och naturen i vår närhet krympte. Vi förstod att vi måste kämpa för den gröna miljön. På senare tid har miljötänkandet blivit allt starkare i och med oron för växthuseffekten och följderna av en utarmning av växt- och djurlivet.

Det angår inte bara oss. Tusentals nya lundabor håller på att flytta in i Margretetorps-området vid Järnåkraskolan.

Klostergårdens byalag kämpar för att bevara naturområdena i södra Lund. Jag ska gå igenom dem från söder mot Norr.

Höje å natur och kulturstig.

Styckevis har stigen funnits i mer än tio år. Man kan ju promenera längs ån från Sankt Lars till Värpinge. Men det är meningen att man ska kunna promenera eller vandra hela vägen till Lomma vid Öresund och till källorna i Svedala. Där har vi kommunerna Lomma, Lund och Staffanstorp med oss. Men arbetet går långsamt på grund av markägarnas motstånd. Hösten 2007 förklarade den störste av dem, greve Wachtmeister att han skulle se till att ingen vandringsled kom till stånd.

BUP-området

I anslutning till Höje å ligger den trädbevuxna område som omger den gamla Barn och Ungdomspsykologiska kliniken. Verksamheten är nedlagd och kliniken ska rivas. 2005 kom planer på att bebygga området. Den gången var ägaren Realia, sedan blev det Guldheden. Socialdemokraternas Göran Bring och socialdemokraternas Gunnar Jönsson kom överens med ägarna att bygga en stadsdel där. De ville riva pilevallen som omger området och därmed helt förändra områdets karaktär. Byalaget motsatte sig inte att där byggdes bostäder men menade att pilevallen måste bevaras för att området vid Höje å skulle bevaras som naturområde. En namninsamling gav stöd från 1000 av de boende i Klostergården 2006.

Trots detta beslöt fullmäktige våren 2007 att genomföra planen att schakta bort pilevallen och bygga en småhusstadsdel. Då överklagades beslutet av ett flertal boende och Klostergårdens byalag. Överklagandena har nu nått högsta instans. Det innebär att det kan dröja ytterligare ett år innan beslutet vinner laga kraft.

Vi hoppas att pilevallen ska få vara kvar. Men under de gångna åren har miljötänkandet radikaliserats. Många menar nu att det bästa för Lund vore att bevara denna gröna lunga helt obebodd.

Beträffande förslag att bygga till paviljonger och skapa ett äldreboende i Sankt Lars har vi inget att invända utan välkomnar det.

Parkförnyelsen

Under flera år har kommunen samrått med Byalaget och andra grupper om förnyelsen av Klostergårdsfältet. Trädgårdsarkitekter har framlagt förslag som diskuterats. Samråd och medborgarstämmor har genomförts. Skilda uppfattningar har kommit till synes. Till slut vägde parkförvaltningen samman synpunkterna och skapade ett förslag som man nu genomför. Det kommer att ta minst ett år till.

Byalaget tycker att förslaget i stort sett är bra och ser redan klara förbättringar i parken, som på många sätt blivit vackrare än tidigare. Men de pengar som anslagits räcker inte till för att genomföra hela planen. Bland annat har man inte råd att sätta fontänen i bassängen nära centrum i skick. Frågan diskuterades i fullmäktiges augustimöte 2008 och den ledande majoriteten röstade nej. Vi menar att det under alla år sedan dammen byggdes funnits pengar för att hålla den igång. Vi kräver att man återställer den som fontän i centrala Klostergården!

När Akeliushusen byggdes förlorade vi parkmark. Man byggde en fritidspaviljong i parken och även en ny bygglek. När den nya fritidslokalen Träffpunkt Klostergården byggs 2010 tas paviljongen bort och parkmarken återställs. Byggleken förslås flyttas till i närheten av förskolan Nordvästan, i Klostergårdens nordvästra hörn.

Skolan behöver också få sina områden renoverade. Man vill få utblickar genom trädridån som skiljer skolan från parken. Det blir vackrare när parken vidgas. Skolans isolering medför att viss vandalisering kan pågå ostört. Skolan vill att promenadstråket intill skolan förbättras och görs mer attraktivt.

Skolan

Skolan är sliten och behöver förnyas. När det långa huset byggs kommer minst 100 nya elever till Klostergårdsskolan och förskolan. 2010 börjar bygget och 2014 beräknas det vara klart. Då måste Klostergårdsskolan vara i stånd att ta emot de nya eleverna. Det är alltså realistiskt att tro att skolan och skolområdet kommer att förändras. Vi har deltagit i ett seminarium om detta i december 2007.

Centrum

Också centrum behöver förnyas liksom annan service. I det långa huset kommer cirka 1000 människor att bo i de 450 lägenheter som planeras. Det är viktigt att öppna upp centrumet och bereda rum för nya verksamheter. Hittills har ingenting gjorts.

Träffpunkt Klostergården

För flera år sedan inbjöd kommunen till flera seminarier om hur Klostergårdsborna ville att en ny fritidsgård skulle se ut. Så småningom beslöts att bygga Träffpunkt Klostergården mitt emot församlingshemmet invid torget. Det nya huset ska ha tillgång till lokaler både för barn- och ungdoms-verksamhet och för föreningsliv, studiecirklar, musik, dans osv. Biblioteket ska kunna ha öppet varje dag. Man planerar att inleda bygget 2010. Det blir en viktig del i centrums förnyelse.

Stadsparken och det gröna stråket (Källbyvägen)

Källbyvägen förenar stadsparken med Höje å. Man kan gå från stadsparken över den vita bron, ta till höger och sedan följa det gröna stråket längs järnvägen. Det är en viktig stig för vandrare och motionärer, men också för flora och fauna. Vi är rädda att Evenemangshallen eventuellt kan komma att inkräkta på den. En annan fara kommer från järnvägen som våren 2008 planerade att fälla träden. Kravet att bevara det gröna stråket har stöd från många håll och är alltså starkt. Klostergårdens byalag har föreslagit att man ska bygga en så kallad eko-passage över Södra ringvägen. Det handlar om en grön gångbro någonstans mellan järnvägsbron och den vita bron fram Evenemangshallen. Den ska kunna användas av vandrare men också tjäna till förnyelse och variation beträffande Stadsparkens fauna och flora.

Evenemangshallen, Långa huset och Arenaparken.

På parkeringen öster om Klostergårdens idrottsplats planerar man, som jag nu flera gånger nämnt, att bygga ett långt hus från Nordanväg till mitt för evenemangshallen. Det kommer att avgränsa området väster om huset. I höjd med Klostergården kommer det att vara fem våningar högt, alltså lägre än Akeliushusen. Sedan höjer det sig i en båge och när sin högsta höjd vid evenemangshallen. Där ska finnas 450 lägenheter och bo cirka 1000 människor. Kommunen har genomfört två samråd, det senaste den 2 september. Det råder politisk enighet om att huset ska byggas och byggtiden beräknas från 2010 till 2014. Där Lunds huvudfotbollsplan nu ligger ska det bli en park, kallad Arenaparken. Den ska anknyta till Klostergårdsfältet på andra sidan Nordanväg. En ny kvartersgata ska anläggas öster om det långa huset för flyttbilar och transporter till Evenemangshallen. Huset beräknas alltså vara klart 2014. Utformningen av Arenaparken beräknas pågå under tio år. Klostergårdens byalag följer utvecklingen nära. I samrådsremisser har vi särskilt krävt att Nordanväg ska skydda för trafik och det gröna stråket ska bevaras.

Totalt innebär detta mycket stora förändringar som kommer att påverka de boende i Klostergården. Men kanske kommer det också att främja arbetet för att bevara Sankt Lars-området och Höje ådalen som naturområden för den växande befolkningen.

Gunnar Stensson